torsdag 23 februari 2017

Minnet nästan fullt (version II)


I den slocknande stjärnans hjärta
aska och förkolnade rester av svartpoppel
den blinda ödlan kravlar ut
ur gravurnan.

Det bevisar ingenting.

Genom ett obetydligt kryphål kommer nu
en kosmonaut in i atmosfären ingen frälsare
med den grova huden eller barken vidöppen
det virvlar ur munnen sprutar saliv och ord om vartannat
ut forsar användarnamn jukebox kodlås fiktion hjärtljud membran
rasrisk svepskäl ogräs vägmärken syrgas friktionsfri besökstid
konsonanter dominerar ljudbilden
ironin utdöd popkultur från ovan
allt detta medan du är tyst närminnet säkerhetskopierades
aldrig.
Ingen återkomst i sikte.

Men kaffet smakar gott.

Sedan lämnar vi dig.